Näringsbetingade andelar

Näringsbetingade andelar är aktier eller andelar som ett företag äger för verksamhetens skull, inte som en ren kapitalplacering. Begreppet gäller andelar som ägs av vissa företag, till exempel ett svenskt aktiebolag som inte är ett investmentföretag (24 kap. 32 § första stycket 1 inkomstskattelagen), och som är en kapitaltillgång hos ägaren, inte en lagertillgång (24 kap. 33 §). En sådan andel räknas som näringsbetingad om den är onoterad, eller — om den är marknadsnoterad — motsvarar minst 10 % av rösterna eller innehas av rörelseskäl (24 kap. 33 § första stycket).

Poängen är skattefriheten. Utdelning på näringsbetingade andelar tas normalt inte upp till beskattning (24 kap. 35 §), och en kapitalvinst vid försäljning är skattefri (25 a kap. 5 §). Baksidan är att en kapitalförlust inte får dras av i de fall där en motsvarande vinst hade varit skattefri (25 a kap. 5 § andra stycket).

Därför spelar det roll för holdingbolag

För den minsta verksamheten är detta själva kärnan i varför ett holdingbolag kan äga dotterbolag: vinst kan tas upp och andelar säljas mellan bolagen utan omedelbar bolagsskatt, så länge andelarna är näringsbetingade och onoterade. För marknadsnoterade andelar gäller dessutom innehavstidsvillkor på ett år — för utdelning i 24 kap. 40 §, och för kapitalvinst att andelen har varit näringsbetingad under en sammanhängande tid av ett år närmast före avyttringen (25 a kap. 6 §). De villkoren är skilda från frågan om andelen är näringsbetingad.