Debet och kredit — förklarat från början
Debet och kredit i klarspråk för nybörjare: varje affärshändelse har två sidor som alltid balanserar (dubbel bokföring). Debet ökar tillgångar och kostnader, kredit ökar skulder, eget kapital och intäkter. Med vardagsexempel: köp med företagskort, kundinbetalning, egen insättning.
Kort svar
Debet och kredit är bara namnen på vänster och höger sida i bokföringen. Varje affärshändelse bokförs på två sidor som alltid är lika stora — det som händer på ena sidan måste mötas av lika mycket på den andra. Det kallas dubbel bokföring, och det är därför bokföringen alltid går ihop.
Ingen i familjen som kan förklara det? Här kommer det
Debet och kredit låter krångligt, men det är faktiskt inga magiska ord — det betyder helt enkelt vänster (debet) och höger (kredit). Inget mer. De säger ingenting om plus eller minus i vardaglig mening; de säger bara på vilken sida av bokföringen ett belopp hamnar.
Grundtanken är enkel och gammal: varje sak som händer i företaget har två sidor. Får du pengar kommer de någonstans ifrån. Betalar du något så får du något i utbyte. Bokföringen skriver ner båda sidorna av samma händelse — därför heter det dubbel bokföring. Och eftersom du alltid skriver lika mycket på debet som på kredit, går det alltid jämnt ut. Om det inte gör det har något blivit fel, och det är faktiskt en styrka: obalansen skvallrar om misstaget.
Du behöver inte kunna det här utantill för att använda ÖppenBok — programmet gör konteringen åt dig. Men det är skönt att förstå vad som faktiskt händer, så att siffrorna inte känns som en svart låda.
Vilken sida ökar vad?
Kontona i bokföringen är grupperade i klasser (BAS-kontoplanen, klass 1–8). Vilken sida — debet eller kredit — som ökar ett konto beror på vilken klass det tillhör. Det är hela regeln, och den ryms i en liten tabell:
| Det du bokför | Klass (BAS) | Ökar på | Minskar på |
|---|---|---|---|
| Tillgångar (pengar på banken, kundfordringar, inventarier) | 1 | Debet | Kredit |
| Skulder (lån, leverantörsskulder, moms att betala) | 2 | Kredit | Debet |
| Eget kapital (ägarens insats, tidigare vinster) | 2 | Kredit | Debet |
| Intäkter (försäljning, det du fakturerar) | 3 | Kredit | Debet |
| Kostnader (inköp av varor, hyra, material, avgifter) | 4, 5, 6, 7 | Debet | Kredit |
Ett minnesknep: debet ökar det du har och det du gör av med (tillgångar och kostnader). Kredit ökar varifrån pengarna kommer (skulder, ägarens kapital och intäkter). Varje bokning har minst en debetsida och en kreditsida, och summan av debet är alltid lika med summan av kredit.
Tre vardagsexempel
Det klarnar snabbast med konkreta händelser. I varje exempel ser du båda sidorna — och att de balanserar.
1. Du köper något med företagskortet — säg kontorsmaterial för 500 kr. Två saker händer: du får en kostnad (kontorsmaterial), och pengarna på banken minskar.
| Konto | Klass | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| Kontorsmaterial (kostnad) | 6 | 500 | |
| Företagskonto/bank (tillgång) | 1 | 500 |
Kostnaden ökar på debet. Tillgången banken minskar — och en tillgång minskar på kredit. 500 på varje sida: det balanserar.
2. En kund betalar en faktura — 2 000 kr kommer in på kontot. Banken ökar (mer pengar), och din kundfordran försvinner (kunden är inte skyldig dig längre).
| Konto | Klass | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| Företagskonto/bank (tillgång) | 1 | 2 000 | |
| Kundfordran (tillgång) | 1 | 2 000 |
Banken ökar på debet. Fordran, som också är en tillgång, minskar — och tillgångar minskar på kredit. (Själva intäkten bokfördes redan när du skickade fakturan; det här är bara betalningen som byter en fordran mot pengar.)
3. Du sätter in egna pengar i bolaget — en egen insättning på 10 000 kr. Banken ökar, och det du satt in ökar bolagets skuld till dig som ägare (eller eget kapital, beroende på bolagsform).
| Konto | Klass | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| Företagskonto/bank (tillgång) | 1 | 10 000 | |
| Ägarinsättning / eget kapital | 2 | 10 000 |
Banken ökar på debet. Motsidan visar varifrån pengarna kom — från dig — och ökar på kredit. Återigen: lika mycket på båda sidor.
Så gör ÖppenBok
Du behöver sällan tänka i debet och kredit själv. När du laddar upp ett kvitto, läser in en bankhändelse eller skapar en faktura föreslår ÖppenBok hela konteringen — vilka konton som ska användas och på vilken sida beloppen hamnar — och ser till att debet och kredit alltid är lika stora. Du bekräftar; inget bokförs bakom ryggen på dig.
Vill du se hur en händelse konterades är den alltid synlig: verifikatet visar debet- och kreditsidan sida vid sida, precis som tabellerna ovan. Så att förstå debet och kredit hjälper dig att läsa din egen bokföring och känna igen om något ser konstigt ut — inte att räkna ut den för hand.
Vanliga frågor
Betyder debet "plus" och kredit "minus"? Nej, det är den vanligaste missuppfattningen. Debet och kredit betyder bara vänster och höger. Om ett belopp ökar eller minskar ett konto beror på vilken klass kontot tillhör — se tabellen ovan. Debet ökar en tillgång men minskar en skuld.
Varför måste allt bokföras på två ställen? För att varje händelse har två sidor — en källa och en användning. Genom att skriva ner båda går bokföringen alltid ihop, och du kan i efterhand se både vad som hände och varifrån pengarna kom. Det är själva säkerhetsnätet i systemet: stämmer inte debet med kredit, finns ett fel att leta rätt på.
Måste jag kunna det här för att sköta mitt företag i ÖppenBok? Nej. ÖppenBok föreslår konteringen åt dig. Men grunderna gör siffrorna begripliga — och gör det lättare att prata med en redovisningskonsult eller ställa en bra fråga till Copiloten.
Vad är "verifikat" och "huvudbok" för något? Ett verifikat är en enskild bokförd händelse med sin debet- och kreditsida (och ett underlag, till exempel ett kvitto). Huvudboken är alla dina konton med sina samlade debet- och kreditbelopp. Bokföringslagen kräver att varje affärshändelse har ett verifikat.
Detta är en grundläggande genomgång av bokföringsbegrepp och utgör inte skatterådgivning — vid osäkerhet, stäm av med din redovisningskonsult. Källor: bokföringslagen (1999:1078) 5 kap. (löpande bokföring och verifikationer); principen om dubbel bokföring; BAS-kontoplanens klasstruktur (klass 1 tillgångar, 2 eget kapital och skulder, 3 intäkter, 5–7 kostnader). Senast granskad 2026-07-14.